Jag träffade min sambo H våren 1988. En klasskompis sammanförde oss och från början sa det väl inte klick, men framåt sommaren så tog det sig.Jag studerade i Umeå och redan under hösten så köpte H hus och vi flyttade in där tillsammans och jag började pendla.När jag slutfört mina studier så arbetade jag under 3 år på lite olika företag. Jag är ekonom och hade inga problem att få arbete.Fick ett förslag att börja som lärare i företagsekonomi vilket jag nappade på. Där blev jag kvar i 9 år.Under den här tiden så sålde H sin andel i företaget och startade restaurang istället. Från början gick det bra och han utökade snabbt antalet restauranger. Under hela den tiden arbetade jag mer än heltid på skolan samtidigt som jag skötte administrationen i H:s företag, samt hjälpte till i restaurangerna ibland. Det höll på att bli min död... Jag inser ju idag att jag var väldigt nära att gå in i väggen då, men... som tur var... fick vi lov att försätta företaget i konkurs. Det var min räddning. Sommaren 1997 var den bästa jag haft på många år. Lugnt och skönt :)

Hmmmm, vad vill jag egentligen med den här sidan och varför har den tillkommit?En kris i livet kan man väl säga, antar jag. 40-års kris???? Nja, kanske. Rent allmän livskris skulle jag nog hellre vilja säga.Men rent konkret kan jag väl säga att det hela brakade ihop under hösten 2005. Då gav jag på något sätt upp.Vad var det då som hände? Mycket... Det är svårt för mig att reda ut vad som hände och när och varför, men jag ska försöka göra det i den här bloggen. Har försökt gå tillbaks och tänka genom hur jag kände mig och hur jag tänkte. Det innebär visserligen att allt kanske inte kommer att stämma utan blir en efterhandskonstruktion, men min målsättning är att vara så ärlig som jag bara kan med hur jag kände DÅ.